Italian 1480-1556 Lorenzo Lotto Galleries In this last period of his life, Lorenzo Lotto would frequently move from town to town, searching for patrons and commissions. In 1532 he went to Treviso. Next he spent about seven years in the Marches (Ancona, Macerata en Jesi), returning to Venice in 1540. He moved again to Treviso in 1542 and back to Venice in 1545. Finally he went back to Ancona in 1549. This was a productive period in his life, during which he painted several altarpieces and portraits : Santa Lucia before the Judge, 1532, Jesi, Pinacoteca comunale The Sleeping Child Jesus with the Madonna, St. Joseph and St. Catherine of Alexandria, 1533, Bergamo, Accademia Carrara Portrait of a Lady as Lucretia, 1533, National Gallery, London. Holy Family with SS Jerome, Anna and Joachim, 1534, Firenze, Uffizi Holy Family, ca 1537, Paris, Louvre Portrait of a Young Man, Firenze, Uffizi Crucifixion, Monte San Giusto, Church of S Maria in Telusiano Rosary Madonna, 1539, Cingoli, Church of San Nicolo Portrait of a Man, 1541, Ottawa, National Gallery of Canada Bust of a Bearded Man, 1541, ascribed, San Francisco, Fine Arts Museum The Alms of Saint Anthony, 1542, Venezia, church SS Giovanni e Paolo Madonna and four Saints, 1546, Venezia, Church of San Giacomo dell??Orio Portrait of fra?? Gregorio Belo da Vicenza, 1548,New York, Metropolitan Museum Assumption, 1550, Ancona, church San Francesco alle Scale The Crossbowman, 1551, Rome, Pinacoteca Capitolina Portrait of an Old man, ascribed, ca 1552, Saint Petersburg, Ermitage Presentation in the Temple, 1555, Loreto, Palazzo Apostolico A Venetian woman in the guise of Lucretia (1533).At the end of his life it was becoming increasingly difficult for him to earn a living. Furthermore, in 1550 one of his works had an unsuccessful auction in Ancona. As recorded in his personal account book, this deeply disillusioned him. As he had always been a deeply religious man, he entered in 1552 the Holy Sanctuary at Loreto, becoming a lay brother. During that time he decorated the basilica of S Maria and painted a Presentation in the Temple for the Palazzo Apostolico in Loreto. He died in 1556 and was buried, at his request, in a Dominican habit. Giorgio Vasari included Lotto's biography in the third volume of his book Vite. Lorenzo Lotto himself left many letters and a detailed notebook (Libro di spese diverse, 1538-1556), giving a certain insight in his life and work. Among the many painters he influenced are likely Giovanni Busi  Related Paintings of Lorenzo Lotto :. | The Carrying of the Cross (mk05) | portrait of lucina brembati | San Giacomo dell Orio Altarpiece | Portrait of a Young Man | Madonna with Child between Sts Flavian and Onuphrius |
Related Artists:
FOSCHI, Pier Francesco
Italian painter, Florentine school (b. 1502, Firenze, d. 1567, Firenze) was an Italian painter active in Florence in a Mannerist style. He was pupil of Andrea del Sarto and assisted Pontormo with his frescoes at Careggi in 1536. He completed 3 altarpieces, commissioned in 1540C1545 for the church of Santo Spirito in Florence: an Immaculate Conception, Resurrection , and a Transfiguration. Foschi was also influenced by and Il Bronzino. One of his pupils was Alessandro Fei. Also called Pier Francesco di Jacopo Foschi or Toschi. He was the son of Pierfrancesco di Jacopo Sandro Foschi, known for his Madonna and Child with the Infant Saint John. (Utah Museum of Fine Arts). Foschi is best noted for his portraits painted between 1530 and 1540, including his Portrait of a Lady (Museo Thyssen-Bornemisza), Portrait of a Young Man Weaving a Wreath of Flowers (Utah Museum of Fine Arts), and his Portrait of a Man, (Uffizi Gallery). In his portraits he adhered to Mannerist style, utilizing a slight Contrapposto in the sitter with their head turned from the body. This pose gave the depiction a spontaneity and sense of movement for the innovative Mannerists, but was eventually so formulaic that it lost its intention of originality.
Nathulal Gordhan
1897-1936
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.